Principia Mathematica



Isaac Newton föddes på fädernegården Woolsthorpe, belägen ungefär 12 km söder om staden Grantham, den 25 december 1642. Hans födelse inträffade för tidigt och han var så liten att han, enligt utsago, mycket väl kunnat placeras i en kvartersmugg. Oaktat han då var så svag, att man knappast hoppades på att han skulle leva över kvällen, visade han sig sedermera vara i besittning av en förträfflig hälsa. Han genomlevde i själva verket sina 84 levnadsår utan att någonsin träffas av en kroppslig sjukdom.



Om man beträffande Newton´s upptäckt av ljusets sammansättning skulle kunna säga att, om han ej gjort denna upptäckt omkring år 1669, skulle antagligen någon annan hava gjort den ett eller annat 10-tal år senare. Och om han vid samma tid, eller ännu tidigare, icke hade upptäckt differentialkalkylen, skulle säkert Leibniz´ upptäckt ändå hava kommit, måhända endast några år fördröjd.

Men då det gäller Newton´s Principia – attraktionslagens monumentum aere perennius – så kan man påstå, med en sannolikhet, som gränsar till visshet, att ingen annan människa någonsin skulle kunnat hava författat ett dylikt verk, om Newton´s arbete hade uteblivit.


[Om du klickar på bilden kommer ”Newtons kulor” att röra på sig]

Med all säkerhet skulle själva gravitationslagen hava blivit funnen och formulerad även utan Newton, och en eller annan skulle i sinom tid hava uppträtt och härur härlett Kepler´s lagar och planeternas rörelse, en annan skulle hava funnit att även kometernas banor härur kunna härledas, en tredje skulle hava visat att planeternas massor på detta sätt kunna bestämmas, en fjärde att jordklotets avplattning härav är en nödvändig följd …

En femte att vårdagjämningens precession är en konsekvens ur gravitationslagen, en sjätte hade förklarat ebb- och flodfenomenen, en sjunde kunde måhända visa hur man ur ett fåtal observationer på jordens yta är i stånd att beräkna en komets eller planets bana kring solen, en åttonde, säkerligen icke utan hjälp av ett dussintal andra astronomer, skulle med mycket möda hava härlett och förklarat månens rörelse kring vår jord.

Tid efter annan skulle måhända någon stor man hava uppträtt, som kunnat förklara två eller tre av dessa fenomen på en gång. Men att som Isaac Newton i ett slag härleda alla dessa företeelser ur en enda enkel lag, att förklara såsom genom ett trolleri alla svåra gåtor som mänsklighetens visaste män förgäves grubblat på i nära två tusen år och samtidigt ge en begriplig uppfattning av hela universum – det är ej förbehållet en vanlig dödlig.


Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica
Naturvetenskapens matematiska principer
Utgiven av Gleerups förlag i Lund 1927




FRÅN SENECA TILL DAGENS SKOLA

 

Seneca har aldrig någonsin sagt ”Non scholae, sed vitae discimus”, (vi lär inte för skolan, utan för livet). När han sa det han egentligen sa; var det en rent bedövande kritik mot den tidens skolväsende. Vad Seneca sade var nämligen: ”Non vitae, sed scholae discimus”, (vi lär inte för livet, utan för skolan). Så här kan man sammanfatta skolans utveckling från tiden före Jesus födelse till dagens datum: ”Tiderna förändras men mönstren går igen!” Surt, sa räfven om rönnbären!



Man kan väl säga att skolans absolut mest viktigaste uppgift är att kompetensutveckla sina elever, för deras egen skull och för deras framtids skull, medan skolinspektionens uppgift är att kvalitetssäkra elevernas kunskapsutveckling. Den korta tid, bara några få år, som står till elevens förfogande för sitt skolarbete, får inte fallera eller flummas bort av kontraproduktiva och oansvariga skolpedagogiker. Alla måste dra sitt strå till stacken. Annars lär det bara bli skit av alltsammans, för någon jävla ordning måste det vara, även i skolan!



Alla ungar har rätt (vare sig de vill eller ej) att få lära sig läsa, skriva och räkna! Att den svenska skolan fallerat på det grövsta råder det ingen som helst tvekan om. Att de svenska eleverna från grundskola till högskola mer eller mindre helt gått miste om matematiken är en ansenlig pedagogisk katastrof. Jag ger här ett enda exempel på vad dagens elever INTE får lära sig om skapelsen före Darwin, nämligen …

-”Nature and nature’s lows lay hid in nigth; God said:” Let Newton be”, and all was ligth. And God saw the light, that it was good: and God divided the light from the darkness. And God called the light Day, and the darkness he called Night. And the evening and the morning were the first day. There was a man sent from God, whose name was Edmund Halley. The same came for a witness, to bear witness of the Light, that all men through him might believe. Edmund Halley was not that Light, but was sent to bear witness of that Light!”
(Victorinus Maximus version II)

Klicka på bilden

There are no comments on this page.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s